Idag fyller Johans ena systerdotter 15 år. Skrämmande hur snabbt tiden går! Förra året var hon ju 11? Hur som så ska vi på kalas hos henne om en stund. Jag tror att vi har hittat en bra present för en 15 åring men det är fasen svårt :S Saker och ting har ju säkerligen förändrats en del sen jag var 15! Jag kan inte ens komma ihåg min 15:e födelsedag om jag ska vara ärlig...

Efter kalaset är det Helsingborg som gäller för då ska vårt U-lag kvala i ett försök att ta sig till Div. 1. Då måste man vara där och stötta dem! Det är bäst utav 3 matcher som gäller och jag squeezar mina tummar redan nu med hopp om att det går bra för dem!

Ska strax börja sätta på mig mitt ansikte men först ska jag mysa lite till med Frazze som somnat på min mage här i soffan. För tillfället drömmer han nog att han är ute och jagar en fet kanin för han rycker som en crazycat!

För den som har missat det så fyller Stadium 25 år i år och ger därför alla sina medlemmar 25% rabatt på allt i deras butik! Själv utnyttjade jag det genom att köpa ett par nya löpskor och löpbrallor idag! Jag fick dessutom lära mig att man absolut INTE ska använda pronerade skor när man har neutral fot (neutral isättning och belastning på foten), vilket jag har använt mig av hittills då ett annat butiksbiträde sa till mig att det var ok. Det ökar tydligen risken för knäskador markant men det kommer krypande. Butiksbiträdet på Stadium kollade därför surt på mig och hämtade ett par neutrala skor. Han berättade även att det bara är ca 15% av Sveriges befolkning som har neutral fotsula! Ok, jag är medveten om att jag faktiskt pratar fötter nu men jag tyckte det var lite coolt då det inte är så stor andel människor samt att Johan faktiskt också är "neutralfotad". Gosh, vi är ju som skapta för varann.... -.-

Hur som! Har under några års tid använt mig av Asics Kayano Gel men nu övergav jag alltså dem för Asics Gel Nimbus 13. Ja, det låter som att jag gör reklam nu men hur ens fötter lutar och vilka skor man ska ha är absolut värt att kolla upp. De testar sånt i sportbutikerna om man frågar! Tips till den som är lika nördig som jag...

Då var vi igång igen. En fredag med lite C-uppsatsarbete har ju aldrig skadat... Just nu har vi mycket som ska organiseras. Vi har bokat in vår första intervju men underlaget är ännu inte färdigt men tanken är att vi löser det nästa vecka. 10 veckor med ös och klös kan man säga!

När vi är färdiga här ska jag och Johan göra något som definitivt är mer avslappnande, nämligen köpa nya löpskor! Något jag borde gjort för längesen... Tyvärr så är det ju inte gratis. Johan var lite bekymrad att vi inte skulle hinna eftersom jag skulle till Halmstad idag men jag förklarade att jag skulle vara hemma vid 15 ungefär. Hans svar är då att han får se om han orkar. Självklart ifrågasatte jag vad han skulle göra under dagen som skulle ta så mycket kraft att han kanske inte orkar? Jo, han skulle ju klippa sig...Oh my -.- Som den pedagogiska och tålmodiga flickvän jag är så förklarade jag att Väla har öppet till 20.00 så möjligheten att vila innan vi åker finns ju....

Då vart det klart! Mycket ångest, förväntningar och längtan som på en och samma gång byggs upp inför ett förbannat löptest. Löjligt egentligen men det är samtidigt det som på något konstigt sätt driver än vidare, får än att genomföra det.

Hur som helst så gick det bra! Långt över förväntan då kroppen inte kändes helt hundra. Jag sprang faktiskt min bästa tid någonsin i just det spåret! Så kan det gå... Mitt nästa mål nu är att komma under 12 min och det ska hända snart hoppas jag.

Nu ska Johan och jag handla mat och mysa för nu är jag ledig i 4 veckor, tjoho! (: Eller på måndag är det lite handboll igen men då ska jag inte spela själv. Mer om det då för nu måste jag susa!

Gymmandet gick prima innan. Min kompis Emilia, naprapaten, har gett mig några riktigt bra övningar/rehabövningar för att stärka ryggen så att jag kanske en gång för alla får ordning på skulderbladet och axeln. Inte konstigt att axeln tar stryk, tänk hur många kast med handbollen man har gjort genom åren!

Nu håller jag på att packa om både fysiskt och mentalt för om ca en timme är det dags för Coopers test i Hbg. Ett test som är jobbigt på så vis att man tenderar att hela tiden ligga på bristningsgränsen. Jag vill verkligen inte vara negativ och jag älskar att springa men min kropp säger mig att det kommer bli tungt idag :P Men, men det är resultatet efter sommaren som är det viktiga, för det ska nämligen vara bättre!

Håller tummarna för mig själv...!

Franz var en riktig pina imorse vid 04.30 tiden. Stampar än på magen och jamar som en tok, då vill han att du ska gå upp! Tror inte det va... När jag väl klev upp 08.00 förväntade jag mig en snackig, hungrig katt som efter att ha fått mat skulle vilja busa i en timme men icke! Istället möttes jag av en trött katt som redan däckat på min mage i soffan. Skönt! Jag älskar Franz men eftersom han är innekatt (än så länge) så behöver han stimuleras mer än vanligt för att inte gå i taket av tristess och tro mig, stundvis kan det bli ganska jobbigt! Men jag är glad att vi tog honom för han tillför mycket sällskap de veckor Johan är i Stockholm!

Snart är det dags att störa friden då jag ska traska bort till gymmet och köra lite rehab och överkropp. Ikväll har vi coopers test (3 km) och sedan oavslutar vi med en sista handbollsträning innan 4 (!) veckors ledighet från kollektiv träning väntar! Yoho!

Inget plugg utan frekventa pauser (; Lyckades dessutom fånga en miiiicket vacker bild på Heléne som självfallet måste upp på bloggen, nu när jag kan få till ordentliga blogginlägg med IPhonen!

Titeln på en utav mina favoritlåtar av Cornelis passade perfekt denna morgon... Är redan på skolan för att fortsätta arbetet med vår C-uppsats i samarbete med Falkenbergs kommun. Inväntar just nu min andra hälft Heléne som är och inhandlar dagens första kaffe. Min zombiehjärna längtar!

Förresten så fick jag min nya telefon igår, eller jag fick inte bara en utan två?! Blev lite smått förvånad och till en början lite glad då jag hoppades att The Phone house hade gjort en stor tabbe och skickat mig en extra telefon som de inte registrerat men det var ju självklart för bra för att vara sant. Satan. Telefonen visade sig tillhöra en stackars man utanför Malmö men av någon anledning hade The Phone house sänt båda till mig i mitt namn (såklart).

Nu är Heléne här! KAFFE.

Rögle är i full gång med kvalspelet till elitserien i hockey. För egen del har jag kommit upp i några livematcher nu men Malin hade fram till idag inte sett någon så Johan bokade en biljett även till henne. "tyvärr" fick det bli ståplats men lika glada var vi det, trots svett, armbågar och en ung kille med allt för mkt av fel parfym framför oss, för de vann! Är mest glad för Malins skull att hon som rookie fick gå på en bra match (;

https://cdn2.cdnme.se/cdn/6-2/1824375/images/2012/pic_195850580.jpg" class="image">

https://cdn3.cdnme.se/cdn/6-2/1824375/images/2012/pic_195850617.jpg" class="image">

Har längtat som fasen efter att få klippa till det här slitna håret så idag tog jag tag i mitt hår och beställde en klipptid. Nu ska det av! Men först ska magen mättas. Jag vet en annan som troligtvis även han gärna satt tänderna i mina smörgåsar...

... mig, att jag glömmer saker? Frågar du mig så "självklart inte" men så är det ju när man gärna ger en förskönad bild av sig själv. Eller vi kanske snarare ska kalla det vanlig enkel förnekelse till att ett specifikt beteende förekommer. Jag glömmer alltså aldrig saker men ändå gör jag det! Denna gången anser jag dock att en kladdig resa gjorde det befogat att råka glömma... (jag återkommer till vad det är jag har glömt). I torsdags kväll lämnade jag min lägenhet i Ä-holm, klev ut till en gnistrande kvällssol och klarblå himmel. När jag sedan ringer Eva för att säga att jag är något sen säger hon "Men du, jag undrar om ni kan lyfta pga den tjocka dimman?", Jag "Va? Nej det är ingen dimma?, Eva "Jo, men det är ju jätte tjock dimma??", Jag "Nej, det är det inte". Ja, så höll vi på så ett tag för att det skulle vara dimma var självklart oförenligt med den väderbild jag själv hade. MEN, mycket riktigt, när jag kör mot Statoil ser jag hur en massiv vägg av dimma växer fram?? WTF? Nu snackar vi lokaldimma, en tydlig linje där dimman börjar/slutar. Ååååh... Ja,ja jag och Nisse kör ändå ut till flygplatsen och hoppas på det bästa. När jag kommer in kan jag inte skönja några förändringar i flygschemat på skärmen ovanför mig så jag påbörjar en automatisk incheckning. Då kommer det från höger, precis när jag ska trycka ut mitt boardingkort och taggen till väskan, en anställd säger plötsligt "Ni som ska flyga till Stockholm behöver inte checka in då det inte kommer att gå något flyg till Sthlm pga dimma. Ni kommer istället att bli transporterade med buss till Malmö Airport för avgång med SAS 21.00 där nere i stället". Tack du från helvetet komna dimma... Så fick det ju bli! Dessutom avgick inte flyget 21.00 utan 21.30. När vi sedan väl landad på Arlanda och jag med bultande hjärta grabbat tag i min väska för att hinna med Arlanda Express till T-centralen upptäcker jag när jag väl klivit ombord på Arlanda Express att jag fattas något. MIN HANDVÄSKA?! Rööövalainen! Jag fokuserade så mycket på att få med mitt andra handbagage att jag glömde min handväska innehållande både mobilladdare och minnesskaparen (kameran) på flyget! Vid det här laget, halvt galen, tittar jag ner på min mobil och ser att den blinkar rött och ber mig ansluta laddaren. Lyckligtvis räckte batteriet så att jag kunde ringa Emilia och be henne smsa en vägbeskrivning. 

När jag äntligen sitter på tunnelbanetåget mot Skärmabrink och pulsen lagt sig något kliver min "favoritperson" utav alla på tåget; Robert Perlskog! I periferin misstog jag honom för att vara en alkis. Jag sträcker mig inte så långt att jag säger att han faktiskt såg ut som det när jag väl kollade på honom direkt men nog såg han lite sliten ut... Dessutom fick han mitt handbollshjärta att börja bulta och minnen av den gång jag skrev in till TV4 och bad dem kicka honom dök åter upp i huvudet. Men, men! Kvällen slutade hursom mycket bättre än den startade när jag väl kom fram till mina kära, Emilia och Maja (:

Som ni förstår har jag inga egna bilder utan lånar lite här och var ifrån för att på bästa sätt lyckas ge en någorlunda bra bild av visiten i huvudstaden!

Lördagens utgång på Collage (bilder tagna från Sandras blogg)


Emilia visar sina naprapatskills på Johanna




Försökte önska mig en låt men fick nobben av DJ:n...

Man skulle ju kunna tro att jag har föga lust att dra till Sthlm efter säsongens alla resor dit men nu ska jag hur som helst dit igen och denna gången ska jag hålla mig långt borta från Centralen, bortsett från när vi faktiskt måste transportera oss med tunnelbanan. Jag ska upp och hälsa på bästis Emilia som pluggar i Sthlm sen kommer även bästis Maja som annars pluggar i Göteborg. Sen ska vi självklart träffa resten av gänget som bor där uppe! Jag längtar ihjäl mig, framförallt efter att få träffa alla! Jag flyger imorgon kväll och kommer hem på söndag kväll, vilket betyder att vi har tre hela dagar att bara hänga, kolla in huvudstaden, shoppa, fika, partaja och göra allt annat som sthlm erbjuder! Shit, jag borde verkligen ha packat nu men det har ju inte hänt och jag orkar inte göra det nu... Imorgonbitti drar jag till gymmet en sväng eftersom att jag inte kommer att kunna vara med på kvällens handbollsträning. Sen är det seminarium 13-16 i Halmstad men jag tänker att jag borde hinna efter det? :O Jag lever verkligen som optimist... Ibland straffar det sig men för det mesta funkar det ganska bra (;

Nu ska jag putsa tanden efter att ha sett på veckans avsnitt av Game of Thrones! Typ den enda serien jag har kunnat följa sen jag började med handboll... Disken står också och stirrar på mig men enligt mina beräkningar borde jag hinna även det imorgon... FÖRRESTEN! Har glömt berätta att jag till slut har trillat dit i Iphone-träsket. En übertrevlig försäljare (jag vet...) från The Phonehouse ringde idag och presenterade ett paket som jag inte kunde säga nej till och i paketet ingick en Iphone så nu är det officiellt att jag tänker svika HTC och bli som alla andra...! Pinsamt att erkänna men jag har nästintill noll koll på hur en Iphone fungerar så jag hoppas att det följer med ett detaljerat instruktionshäfte. Det är nästan så att jag blir tacksam om det står "manual för idioter" på...


Emilia, Maja och jag i Malmö -08

Vi har NÅGON eller NÅGOT i vårt lag, eller kanske inte i vårt lag (?) som hela säsongen har lyckats hitta på en massa jävelskap utan att någon kommit på personen/personerna i fråga! Jag och några andra fattas fortfarande (rena) trosor, en annan gång var min och Nathalies (som jag pendlar med från Ängelhom) träningsväskor sammansatta med ett förbannat lås som endast kunde brytas loss med en rejäl avbitartång?! Hehehe. Det har hänt trevliga saker också i och för sig. Sussana fick t. ex en burk med konserverade päron medan Katja fick konserverad ananas. Snällt ju...! ;P Efter nyår har det varit ganska lungt men efter torsdagsträningen förra veckan var det några utav oss fick den sura skörden i form av nerdränkta handdukar som sedan prydligt hängts upp på rad i duschen...

Nu har jag fått tillräckligt med gliringar för mitt dåliga bloggande så nu tänkte jag ta tag i det igen! Får tacka så hemskt mycket för alla fina kommentarer i förra inlägget! Det värmer! (: 

Vad har hänt sen sist? Massor! I helgen avverkade vi säsongens sista match i Allsvenskan borta mot Tyresö. Tyresö som faktiskt låg längre från Stockholm än jag trott! Nästan "ute på landet" faktiskt. De ska tydligen bo runt 40 000 personer i kommunen men när vi var där kändes det ganska glesbebott (eller vad säger du Walle? (; ). Men de hade ett fint slott minsann! Vi var några stycken som trippade i väg på "äventyr" ett par timmar innan matchdags för att spana in det. Jag älskar gamla byggnader och jag älskar att få veta historien kring dem! Nu fick man ju inte gå runt hur som helst eftersom vissa delar av slottet var privatägt så vi fick nöja oss med att se det utifrån. Jag kan väl säga att jag hade varit ganska nöjd om jag hade bott där...

Hursom! Nu är i alla fall säsongen slut. Vi hamnade till slut på en 7:e plats av totalt 12 lag. Något jag anser vi ska vara jättenöjda med som allsvenska debutanter! Något som däremot har varit segt är alla resor till Stockholm. Stockholm i sig är inte segt, om man slipper att endast hänga på centralen och invänta försenade SJ tåg... I söndags fick vi vänta 1,5 h på nattåget som skulle kommit 22.20. Istället kom det precis innan 24.00 och 05.20 skulle vi anlända i Hässleholm måndag morgon. Segt för dem som skulle jobba! Som student är det som oftast mer flexibelt (;


Sofie, blev som ett barn när hon såg fåren!




Happy waiting på Sthlm Central

Då var säsongens sista hemmamatch spelad! Det blev en tuff och jämn kamp mellan oss och snart elitseriekvalande Caperio Tumba där Tumba till sist drog det sista strået och lyckades vinna 2 bollar. Helst vill jag ju aldrig förlora men förluster som sker på ett värdigt sätt kan faktiskt dämpa känslan som kan uppstå efter en förlust. Så jag känner mig just nu ganska nöjd med vår insats trots allt. Men ok, det gnager lite att vi inte fick dela på poängen och ta hem en pinne var, men men...!

Nu är jag hemma en sväng. Har ätit upp resterna efter gårdagens taco och nu försöker jag kompensera den tid jag har varit borta och den tid jag kommer att vara borta ikväll genom att supermysa med Franz. Om ett par timmar bär det nämligen av till Hbg igen då det är lagferre! Hatar ordet ferre, men nu skrev jag det ändå.. Så nu jag ska tramsa (precis som jag gör i detta inlägget...) runt och försöka hitta something to wear.

Ursäkta tråkigt inlägg men jag är sjukt trött efter matchen. Gör det bättre en annan dag!

Säga vad man vill om namnet men nu heter han i alla fall Franz! Trulls i andra namn för det var det han hette innan vi fick honom. En riktig pärla! (;