Lilleman Franz och jag myser i varandras sällskap när Johan flög i väg till Afghanistan igår. Han ska bara vara borta i en dryg vecka och har lovat att inga aktiviter kommer att ske utanför campen, men visst känns det lite oroande ändå. Det är trots allt inte det mest behagliga land att befinna sig i. Västlänning som västlänning eller...?