Då var jag här igen. Vid skolbänken fast skolbänken är denna gång mitt eget köksbord. Pluggar för tillfället JÖKEN på distans på Mittuniversitetet, vilket faktiskt känns helt ok! Lärarna har fixat ett väldigt bra upplägg med inspelade mini-föreläsningar, övningsuppgifter och bäst av allt är att samtliga som pluggar kursen på distans st tillgång till ett eget forum där vi kan diskutera och ta del av ny information. That's my kind of cup of thé!

På tal om annat så kom min lillasyster Matilda hem från London igår där hon jobbar som au pair i ett år nu. Me so happy att hon är hemma! Om ett par veckor åker hon till Oslo för att hitta boende och jobb men vi hinner ses för nästa helg kommer hon och farmisen och hälsar på mig! Längtar som en unge! Farmor har dessutom inte varit här ännu så det är banne mig på tiden (:

Tjotjim!

Lovar att snart ta tag i bloggandet igen! Paw rihktight...

Så länge får ni en härlig rödtoppbild från midsommarfirandet i Småland!

Ok, jag har helt ärligt glömt bort min blogg den sista tiden. Har haft alldeles för mycket att göra! Men nu är åtminstone skolan färdig för denna gången. Idag hade jag och Heléne sista Inlämningen av C-uppsatsen och gissa vad?? Vi satte sablar i mig ett VG! Hade någon frågar mig om uppsatsen för några veckor sedan så hade personen fått en uppgiven blick. Men efter mycket turer fram och tillbaka och mycket strul så lyckades vi sätta högsta betyg! Ett intyg på att aldrig ge upp trots att det ibland känns hopplöst. Jag måste faktiskt ge mig själv och Heléne en klapp på axeln.

Annars? På onsdag åker jag och Persson en sväng till Malmö för att möta upp med forna lumparkompisarna Eddie och Calle sen bär det av till stugan i Smålandet tidigt torsdag morgon. Sen vankas det midsommarfirande med vännerna från Skåne som kommer upp på fredag! Men bäst av allt är att då kommer även Rebecca och Jonathan! Längtar ihjäl mig till att se Rebeccas fina mage!! Den börjar bli stor nu (: Hon ringde här om dagen och berättade att ultraljudet hade visat att det blir en pojke! Loke blir namnet vilket jag tycker är stencoolt (; Jag har inte lyckats tjata till mig gudmorsrollen ännu men jag har några månader på mig...

Nu väntar jag på Johan som har varit och tatuerat sig! Hans första dessutom. Han får gärna komma snart för jag vill väldigt gärna se den! Motivet är riktigt fint och tatueraren är känd i Sverige så jag är mycket spänd på resultatet. Vill också göra en till snart... Måste bara bestämma mig för vad och vart den ska sitta.

Löpningen igår gick över förväntan trots två ofrivilliga fridagar. Kroppen kanske mådde bra av lite vila... Men jag vill ändå inte trilla efter i träningen så imorse blev det en sväng till gymmet. Mest överkropp då vi har handbollsträning och intervaller ikväll.

Strax ska jag upp till Nisse och Eva för att käka sill och nypotatis med crème fraîche och gräslök. Det ni! Det kan aldrig slå fel! Nam naaaaam.

Just nu ligger jag på golvet och myser med min rödhåriga vän. För ett par veckor sedan fick jag ett mms med en artikel från Persson. Där stod det, något som jag i och för sig redan visste, att rödhåriga är en utdöende art. Helt förfärligt, såklart! Jag är jättestolt över mitt tjocka röda hår och på så vis även över att jag är rödhårig. Synd att inte Johan är det... Då hade vi med 100% sannolikhet, åtminstone för en liten tid framöver, kunnat garantera rött! Men, men hoppet lever! Det räcker nämligen att en av föräldrarna bär den röda genen (;

Då så kära vänner! Då var förstautkastet till C-uppsatsen inlämnat och klart för opponering nästa vecka! Jag kan inte beskriva lättnaden jag känner just nu efter ett antal hektiska 12-14 h dagar...! Vi har fortfarande en del vi skulle kunna slipa på men frågan är ju då när och om man någonsin blir varken nöjd eller färdig? Inte vet jag och för tillfället har det ringa betydelse. Jag orkar helt enkelt inte tänka på det...

Idag blev det bara Halmstad till klockan 16 sen åkte jag hem för att äntligen få en liten stund i solen jag med! Min bleka skinn behöver det efter flera dagar sittandes på rumpan inomhus! Inte för att dagens sol-lapande gav mig någon färg (förutom en och annan fräken) men det var härligt att bara ha möjligheten att kunna göra det utan en C-uppsats flåsandes i nacken.

Snart ska jag ta snöra på skorna för en kvällsrunda i Kronoskogen. Har inte haft tid att träna varken måndag eller tisdag (kom hem 00.45 igår) så nu ska benmusklerna och lungorna få pumpa lite syre!

Snart är vi i mål med C-uppsatsen. Den dagen är mer än välkommen för då börjar mitt liv igen.

Så länge bjuder jag på ett litet bildkollage från lillasyster och pojkvännen Mattias besök i helgen.

En för dagen passande rubrik från en utav Deportees låtar! Dags att förflytta mig bort mot tåget, ikväll med fjantig min och prickigt från London.

Tjingtjong!

Då gick SM-finalerna i handboll av stapeln eller är rättare sagt snart slut...! Lugi bjöd inte upp till den match som jag hoppats (det såg så bra ut efter första halvlek) och därav blir övertygande Sävehof vinnare i år igen. Tycka vad man vill men dom är helt outstanding! Klubben alla svenska spelare vill spela i? Kanske inte men bäst i Sverige är dom! Grattis i alla fall till Mia, Sabbe, Therese och gänget som tog sig hela vägen till en SM-final och fick ett SM-silver i bagaget!

Om en timme är det dags för herrarna och då får vi hoppas på Skånsk medalj då istället genom Kristianstad! Hinner inte se hela då jag ska stå och hoppa på konsert med Johanna från klockan 19. Umeåbandet The Deportees kommer nämligen till Tivvan i Helsingborg! Har längtat som en unge på detta (; Hoppas det blir lika bra som när vi såg dom i Umeå för ett par år sedan.

Nu ska jag strax kleta på mig mitt ansikte! Ska bara mysa lite mer med den röde samt passa på att vila benen en gnutta till. Jag och Johan har varit produktiva idag och (på grund av det dåliga vädret) kört lite över en mil på löpbandet! Det maler i mina vader nu men det gick trots allt över förväntan. Försäsongen är igång på riktigt med andra ord!

Nu är lilla Franzi hemma igen. Han var definitivt inte lugn och drogad av narkosen när jag hämtade honom, utan det var fullt ös i buren! Sköterskan suckade och sa att han hade varit i det tillståndet ganska länge...-.- Galenskapen kan i och för sig bero på att han fick en krage då han inte kunde låta bli att slicka på såren.

Han har varit ganska speedad även här hemma och jag har (förlåt mig) stundvis skrattat ihjäl mig för att han blir så osmidig med kragen! När han går runt stolsbenen låter det 'dunk, dunk...dunk'. Hehe, stackars katt. Nu är det i alla fall lugnare här. Han ligger på min mage vilket även det är sjukt osmidigt för jag vet inte vart jag ska göra av mitt huvud, det är i vägen för kragen hela tiden!

Glömde berätta att vi var på kosläpp igår! För en annan som är uppvuxen på gård (vi hade dock inte hand om djuren) med kossor och annat så känns kosläpp som något för "cityfolk". Det var i alla fall den uppfattning jag hade innan vi åkte! Men jag får erkänna att det faktiskt är något som alla kan åka på oavsett. Har hur som helst aldrig varit på ett arrangerat kosläpp innan och jag måste säga att jag blev sjukt förvånad över hur mycket folk det var och kollade! Det var ett inslag på sydnytt om släppet och de hade beräknat att det var ca 2000 besökare! Vilket inte alls förvånar mig för det var verkligen galet mycket folk.

De släppte inte ut mer än 15-20 kor men det var ett gäng lyckliga kor! Hehe. När första gänget kom ut ur ladugården blev de helt paralyserade av alla människor (men vem hade inte blivit det) sedan började de kuta ut på ängen, tog några glädjeskutt och gick sedan runt för att visa upp sig för alla människor. Tänk vilken lycka efter att ha stått i en ladugård hela vintern! (;

Detta arrangerades av Gångvads gård och förrutom kosläpp hade de hunduppvisning, hästuppvisning, grillning samt att det fanns möjlighet att klappa lamm. Kul tillställning får jag erkänna! Jag och Johan har ju inga barn och det behöver ju inte vara ett måste för att åka på kosläpp men visst kändes det bra att våra kompisar och deras ungar var med. Det gav mig en befogad möjlighet att springa runt (med en unge på axlarna) och kolla in alla djuren (;








Måste erkänna att jag saknade att rida när vi såg på hästuppvisningen...

Idag är dagen D! Franzis är inlämnad för ingreppet som ska ta bort hans manliga stolthet forever (kastrering). Jag och Johan diskuterade lite snabbt igår vem man egentligen gör kastreringen för och kom fram till ett diplomatisk svar: Det är bäst för oss allihop, katt som människa. Vi får en lugnare (förhoppningsvis) katt och han (Franz) blir lugnare i själ och sinne (förhoppningsvis).

Btw så har jag kommit underfund med en sak och det är att man som kattägare aldrig ska gå in på olika forum och läsa vad andra kattägare skriver om sina katter. Blir du inte avskräckt då så är du förmodligen tillräckligt mogen för att skaffa katt. Oh my vilka monsterkatter folk sitter inne på?! Ok, jag är fullt medveten om att jag den senaste veckan har kallat Franz för monster men han är ett lamm, tro mig... Efter en halvtimmes spaning på detta "kattforum" kändes det inte längre befogat att kalla Franz för monster, så det har jag slutat med! För den som ville veta...

Hur som! Nu har jag precis tagit en 40 min promenix nere i Råbocka vid havet. Helt vindstilla och några solglimtar. Fante! Jag traskade inte alla 7 km (vilket för övrigt hade blivit 14 km fram och tillbaka) utan nöjde mig när jag kom fram till nudiststranden. Där vände turen och på väg tillbaka kunde jag inte hålla händerna från alla snäckor så jag samlade på mig ett antal och gick sedan upp i klitterna för att skapa ett ego-verk (;

Har förresten skaffat mig bildbevis på hur monsterjobbig Franz är för tillfället. Det finns inga gränser för vad han kan göra just nu... Detta är från imorse när han oprovocerat attackerade mitt huvud när jag, oskuldsfulla jag satt i soffan och kollade på nyheterna.

Är hemma hos Johans föräldrar och pluggar. Gillar inte att sitta i vår tvåa på 3:e våningen för efter några timmar känns det som luften tar slut! Jag önskar mig verkligen, VERKLGEN en större lägenhet, med ett extra rum och balkong... Här har jag åtminstone möjlighet att sitta i ett avskilt rum samt har möjlighet att gå ut i trädgården ( inte för att jag vill gå ut i detta vädret men det känns bättre med vetskapen om att möjligheten finns!).

Nisse och Eva är och klipper sig, handlar och dylikt så för tillfället har jag huset för mig själv, hehe. Har precis laddat en omgång kaffe sen ska tangenterna ryka igen! Teoridel står på mitt schema idag. Nu börjar arbetet ta fart på riktigt (efter att vår handledare och huvudexaminator varit oense om upplägget på vårt arbete) och nu börjar det kännas bra! Yehaa!

Nehej, nu är det coffebreak. Hörde precis att det sista rann ner i kannan och nu ska det vidare ner i min strupe!

Tjo!


Jag utan kaffe

Franzkatten har efter 6 månader kommit in i tonåren. Detta har senaste veckan förvandlat honom till ett minimonster! Ständigt rastlös, sjukt ständigt jamande, vill inte alltid äta, aldrig nöjd osv. Könsmogen hankatt var det här! Därför har tiden för hans bollar kommit... På måndag ska vi till veterinären och då ska de bort, för alltid. Stackars intet anande kissemiss...

Men jag är glad! Förhoppningsvis blir han en lugnare katt efter det.

Det är närmare än jag kan få in i mitt huvud men folkens, snart åker jag till London! Ska pinsamt erkänna att jag aldrig förut satt min fot i detta multikulturella Mekka, denna shoppingens huvudstad, fotbollens centra, Harry Potters födelsestad, royalisternas mittpunkt och MYCKET, MYCKET mer! Har besökt England tidigare men har då varit hos släktingar i Manchester, vilket inte är en dålig stad det heller (!) men London känns som ett definitivt måste när man besöker detta land. Och snart bär det alltså av! En knapp vecka återstår och jag är helt extas redan nu... Kan inte se hur detta ska sluta.

Kile och jag hittade ett hostel/ vandrarhem i zon 1 på Kings Cross. Centralt med andra ord! Kile är inte helt satisfied med ett hostel (hade hellre bott på Buckingham Palace) men som fattig student (för min del) får ekonomin styra...

För min del handlar resan även om att besöka lillasyster Matilda som jobbar som au pair i London. Längtar ihjäl mig efter att få träffa henne och det gör inte resans ändamål sämre!

Gud, vad jag tjatar. Det märks kanske att jag gärna hade åkt imorgon?