Hela dagen idag har jag haft lust att blogga men självklart så är det så att när man vill så har man inte tid. Klassiskt! Största delen av dagen har bestått av plugg uppe i Halmstad. 11 januari är ett hetsigt datum vad gäller skolan! Våra kära lärare har snällt planerat in både en examinerande redovisning i rekryteringskursen samt en salstenta i arbetsrätt II. Min panna pärlas bara av att tänka på det... Mest orolig är jag för arbetsrätten, det är så sjukt mycket som (helst) permanent ska fastna i minnescentralen! Men det är inte så mycket att göra mer än att i vanlig ordning lägga manken till och plugga flitigt. Kan ju dock inte låta bli å tycka att det är aningen trist att kursen sträcker sig över jullovet, men det gör ju också att vi istället får längre sommarlov! Förträffligt för mig som går sista året och särskilt kommer få nyttja de dagarna, NOT ;P Meeeeeen vem är bitter? Inte jag! Hehe.

På tal om jullov så hade vi idag sista träningen innan vi tilldelas en hel veckas ledighet från handbollen. Det är få sådana tillfällen som erhålles vill jag lova! Vill ju inte förvilla någon att tro att jag ogillar sällskapet av mina glädjepridare till handbollskamrater men vi träffas ganska intensivt i veckorna och som med vilket jobb, plugg eller vad som helst, är det skönt med ett uppehåll då och då. Sen är vi ju inte fria från träningen utan hela veckan är fullproppad av goa träningspass i form av löpning och gym! Det ska det nog finnas plats till i denna redan fullspäckade juletid :O Min träning idag fick jag (förutom inneträningen som mest bestod av lekar idag) av Jörgen alias. MMJ (Muscle murder Jörgen), vår i OV legendariske fystränare. Han körde på som vanligt med intervaller i alla dess former men idag var de något längre, hela 800 m! Det känns som förra året... För mig som föredrar långa intervaller så var det bara att tacka och ta emot. Sen avslutades det hela med några 100 m intervaller men det är ok för dom är över ganska snabbt (;

Här hoppar vi lite! Men jag läste förresten en intressant sak igår skrivet av en Rimbo-spelare (skippar "hänga ut folk" delen) som i ett par inlägg var ganska unhappy med vår placering i tabellen. Enligt spelaren var vi inte menade att ligga där vi ligger och i slutet av säsongen skulle vi därför tillhöra bottenskrapet medan GUIF och de själva kommer att placera sig efter topplagen. Tja, vem vet. Jag har inte tänkt att fälla någon kaxig kommentar för att kontra hennes uttalande men jag vet att vi kommer fortsätta kämpa för att inte hamna bland de fyra från botten. Rimbo själva är ett lag som för ett par säsonger sedan låg i elitserien och de är inget dåligt lag. Därav kan man förstå att deras sistaplacering i tabellen förmodligen inte är vad dom vill eller tänkt sig. Men det är ju knappast vårt fel.

Nu ska det sovas. Imorgon väntar morgonträning följt av lite mer plugg sen rullar jag iväg till Eksjö på onsdag för att spela "Hemvändarmatch" mot damlaget i min moderklubb, Oaklake BK (; Jag tror och hoppas att det blir riktigt roligt och även om alla i vårt lag "hemvändarlaget" inte längre är aktiva handbollsspelare så hoppas jag att vi kan ge dom en liten fajt (:

07.00 ringer alarmet. Dags att stiga upp för att se dagens avsnitt av Julkalendern Tjuvarnas Jul! När det kommer till julkalendern blir jag aldrig för gammal för att kolla! (: Där emot finns det år då den inte varit speciellt bra och då har jag skippat den av den anledningen. Men årets julkalender är faktiskt överraskande bra och än så länge har jag inte missat ett avsnitt, hehe. Svårt att missa när den går två ggr om dagen och dessutom går på SVT Play. Förresten hörrni så är det idag, bara 9 dagar kvar till självaste Julafton! Jag vet inte om jag vill skratta eller gråta. Känslan är oerhört klyven. Självklart är julafton av många anledningar alltid efterlängtad, familjen samlas, god mat ska ätas, glögg ska drickas osv. Samtidigt känner jag mig inte förberedd? Igår, när tanken slog mig att det endast var 10 dagar kvar till julafton, kändes det som ett väldigt hårt slag och jag ville bara gråta en liten skvätt. Huvudanledningen till det var egentligen den panik som uppstod när jag insåg att jag hittills bara handlat en julklapp... Men en andra anledning var också att tiden fram till nu har gått snuskigt fort!? Jag skyller på att JulPR, försäljning och annat tar sin start redan i slutet av oktober och då vill väl ingen tänka på jul? Nää, just det. Då stänger man av det tidiga jultramset för att invänta den äkta juletiden, runt första advent. Men av någon anledning så stänger jag av så mycket att jag skjuter och åter skjuter på julkänslorna. Till slut står jag där på julafton utan att ha känt efter. Å andra sidan är det värt att fundera över hur julfeelingen ska infinna sig när mother nature verkar tro att det är vår... Hur som helst! Gårdagens uppvaknande leder bara åt ett håll "Väla-hållet"! Så imorgon tar jag Johan under armen för att återupptäcka nordens största shoppingcenter!


Julkreation á la Jessica. Ser dock med skepsis på "adventsljuset" som inte uppfyller kriteritet för just adventsljus. Utan att brinna dygnet runt är risken stor att det aldrig blir 4:e advent i vår lägenhet...

Pga. förra veckans matcher är det två veckor sedan sist. Det känns. Ungefär så skulle jag vilja sammanfatta dagens gympass. Redan nu kan jag se och känna morgondagens lidande. Som en mörbultad säl kommer jag försöka konka mig fram. Och det är bara i morgon, sen kommer fredag. Alla som tränar vet att när det kommer till träningsvärk är andra dagen alltid värst! Då kommer hjulbentgången och orörligheten på riktigt. Fyyyy... Jag kommer att behöva minst 20 min uppvärmning på morgondagens handbollsträning. Självklart blev det utfall med stång och vikter även denna gången! För mig, den absolut värsta övningen när det kommer till träningsvärk, men likaväl ska jag banne mig alltid göra den. Lite störd måste man vara om man självmant utsätter kroppen för sådan smärta. Men jag tröstar mig med att det förhoppningsvis byggs lite muskler där under någonstans ;P

Nog om gym! Nu ska jag smaska min traditionella, enkla men förträffliga "lätt att göra efter träning"-måltid; Makrill, pasta och peppar! Samtidigt kollar jag på ett program på SVT1 som heter "Nordstan". Aldrig sett förr. Ett ganska sorgligt vinklat program om bl.a gamla avdankade alkisar och hemlösa som hänger inne på Nordstan i Göteborg. Men, det är nog så viktigt att belysa det skiktet av samhället också.

Tjo tjim!

Det blev visst inga bilder igår heller, lite omständigheter gjorde att natten fick tillbringas i Helsingborg, men dom ska nog komma under dagen... Jaha, trevligt med storm, igen. Synd att inte vi kunde få lite snö när resten av landet verkar ha fått det! Här i Skåne är det nästan 10 plusgrader och för årstiden ligger vi självklart långt över normal temperatur. Jag lever dock fortfarande på hoppet om en vit jul! Just nu är jag uppe hos Johans föräldrar och gör min favoritsyssla i TV-väg denna tiden på året; kollar på skidskytte! Återigen var Carl Johan Bergman grym och sopade banan med alla norska och franska favoriter, big like! Nisse var snäll, som vanligt, och hämtade mig vid 9 i Helsingborg imorse för att vi skulle hinna hem för att se just skidskyttet. Jag är supernördig men jag brukar inte missa en tävling, hehe. Undrar om det är så att man automatiskt blir mer sportintresserad när man själv idrottar? Jag älskar verkligen sport i alla dess former (ok, med vissa undantag från typ innebandy, trav och golf. Mammsen och hennes sambo älskar när det går golftävlingar på TV, ZzzZzz..). Visst, sen är det ju så att det nästan alltid blir mer intressant om det finns svenska kanditater med och tävlar, men överlag så är det flesta sporterna kul att kolla på oavsett svenskt deltagande eller ej. Nu går ju Handbolls VM för damer i Brasilien och då befinner man sig självklart lite mer i sportvärldens heaven än vanligt. Alla gillar ju att kolla på handboll, right? (; Det blir inte heller sämre med vetskapen att EM för herrarna i handboll startar tätt efter att VM är slut. Med andra ord många mumsiga veckor att se fram emot!

Några bilder från senaste lagfesten. Foton snodda från Tanja Trkulja.

Förfest hemma hos Sara och Micke. Plastmugg är ett safecard...

Kramar hårt om mina käraste ägodelar; snuset och mobilen. Så får det bli när man inte har med sig någon väska!

Stort <3 till världens bästa gäng (det fattas några stycken på bilden men hjärtat inkluderar självfallet även dom(; )

Lovade ju att det skulle komma fler bilder från gårdagens match idag, men nu är läget så att Johan tog med vår andra dator till jobbet i den sitter minneskortet till kameran! Mindre genomtänkt av mig. Men, men dagen är lång men tyvärr är även Johans arbetsdag det idag så bilderna kommer sent!

Som sagt, igår spelade vi match mot serietvåan Önnered. Vi greppar matchen ganska tidigt, spelar med mycket självförtroende och går in i pausvila med en 3-bollars ledning. Vi leder matchen i stort sett i 45 min innan Önnered börjar jobba sig i kapp. Sen blir jobbigt jämnt, vi gör mål, dom gör mål, vi gör mål osv. Till slut fastnar resultatet på 22-23 till Önnered för vi lyckas inte få in bollfanskapet i mål. En förlust som inte borde blivit en förlust och helt ärligt så är jag jävligt förbannad för det. Det är en match som, om den hade varit rättvis, åtminstone borde gett oss en poäng. En vinst hade inte heller varit helt orättvist. Uddamålsförluster tillhör definitivt, ur ett känslomässigt perspektiv, kategorin "värsta sätten att förlora en match på". Å andra sidan är det för en idrottskvinna/man nog aldrig ett glädjeskutt att förlora. Men som alltid så handlar det om att inte fastna där och endast se förlusten utan lika viktigt är det att lyfta det som faktiskt funkade bra, och förutom förlusten i sig så är matchen fylld med positiva saker som vi kan vara stolta över. Framförallt visar vi en helt annan attityd och kämparglöd i denna matchen. Jag anser att det en självklar styrka att kunna återhämta sig från den jämförelsevis attitydfattiga andra halvlek som ägde rum mot Kärra sist.

Nu kan vi inte göra så mycket mer åt denna matchen utan ALL fokus ligger nu på söndagens motstånd, Skara. Skara som vi hade ett dubbelmöte mot i kvalet mot Allsvenskan, där vi sammanlagt slog dom med 20 bollar. Men nu är läget annorlunda. Det är inget kval, vilket innebär att den härliga "kvalatmosfären" inte kommer att infinna sig. Sen är nog Skara hyfsat revanschsugna och vill nog gärna kötta lite Helsingborgare! Men det är bara vi själva som tillåter som det ska bli så eller inte och det svaret är självskrivet; INTE. Även om vi inte har vår härliga hejarklack som stöttar oss och som ägde Skaras hemmahall sist så ska vi rocka planen för alla dom som sitter hemma i Helsingborg och följer oss (:

 

Har varken ork eller någon jättelust att blogga om dagens match just nu. Behöver smälta det  hela lite i min skalle först. Men imorgon kommer bilder och mer text! Försöker redan ställa om och fokusera på SKaramatchen på söndag. Dom kommer att få det jobbigt för just nu har jag ett monster som bor inom mig som är grymt revanschsugen...

Då gott folk var det matchdags igen! Denna gången bjuder vi in serietvåan Önnered till Idrottenshus. Jag är som vanligt sjukt peppad! T.o.m mer peppad än vanligt kanske då jag veeeet att vi kan ta detta! Önnered har bara förlorat en match under säsongen hittills, men vi har slagit dom innan (på försäsongen) och visst mycket har hunnit hända för dom sen dess men jag ser det inte på något sätt som en omöjlighet! Snarare tvärt om. Jag vill inte bli för högfärdig i mina utläggning om hur vi kan ta dom men jag VILL och VET att vi kan göra det. Vi måste bara fokusera, vilja, kämpa och kötta för vinsten. Förmodligen lite mer än vi vanligtvis gör och vi måste orka göra det i 60 min! Dom är trots allt bara människor de också... och den mänskligheten ska de få känna på idag (; Så nu jävlar är det dags att banka lite göteborgare (inte alls provocerande..)!! Btw så är det publikmatch idag, vilket innebär att sponsorerna betalar inträdet för alla som kommer. Så om du inte redan är ett stort fan av handboll så har du chansen att bli det nu! Om inte annat så är det ju trots allt gratis och alla vet ju att gratis är GOTT! Oj, nu dök det upp mat i mitt huvud, men jag menar så klart gratis i alla dess former!

På tal om en helt annan sak så kollade jag på underbara Leif GW Persson (skönare och skummare människa får man söka länge efter) igår på SVT1. Han diskuterade avfärdandet som gjorts angående att Anders Behring Breivik skulle vara psykisk sjuk. Avfärdandet i sig är ju bra då han kan dömas till ett längre fängelsestraff men samtidigt... det blir ju, om möjligt, mer sjukt att han faktiskt mentalt bedöms vara "frisk"? (oouääh, ohygglig rysning i kroppen). Ingen frisk människa gör något sånt... Oavsett om man klassas som fundamentalist, patriot eller dylikt. Då får dessa begrepp (i min hjärna) bedömas vara en störning i någon form. Hur som helst, en sak som jag defintivt kom fram till under programmet var att jag INTE under några omständigheter som helst önskar vara Anders Behring Breiviks försvarsadvokat. Vilka rättigheter människan än har till advokat så hade jag som hans advokat inte velat kliva upp om morgonen!


Tungan rätt i mun som Ekis på bilden! För 19.30 kör vi!!

Eeeh, jag upptäckte en superskum grej på en utav bilderna från Kärra-matchen. En bild där jag passar vidare bollen i anfallsspelet, men det är inte passet som är grejen utan hur min arm ser ut?? Trodde till en början att bilden hade fått en defekt men icke! Det ser alltså ut som om någon står med en hårfön och blåser ner på armen ovanifrån, så att det blir sånna där "vågor" ni vet. Ekis, du som har hoppat fallskärm förstår! Mähähä (; Hur som helst så ser det sjukt läskigt ut! 

Dagens competition: Gissa armen! Jessica Tindholms eller Berit 75? Wtf?

Som sagt, mörkret slukar min energi vilket gjort att jag verkligen inte orkat blogga i det sista (på hela 1v. och 4 dagar för att vara precis). Men nu har jag fått lite tillsägelser från här och var och tänkte därför göra ett tappert försök att ta tag i det igen! Förra helgens match mot Kärra kommer i nästa inlägg. Denna helgen var vi spellediga, amazing! Händer inte så ofta som man kan tro... Så jag, Johan och Nisse tog därför en sväng upp till Skattegården för att se om Berit hade kringgått att stampa på vårt hus, och det hade hon! Lucky us. Det blev som vanligt ett späckat schema med många att besöka så stackars Nisse som inte är van fick bara haka på! En utav dagarna blev han t.o.m utan sin middagslur, NAAEE. Helt otroligt, hade aaaaaldrig förr mött en människa som kunde somna på kommando, innan jag träffade Nisse. Mitt i samtalet, mitt i kortspelet och (nästan) mitt i maten. Det är faktiskt helt bisarrt att en människa på riktigt har, det jag från början endast trodde var en i sagorna påhittad "mat-och sovklocka" inbyggd, för han är utan tvekan mänsklighetens motsvarighet till Bamses Skalman!

Men tillbaka till helgen! Vi hann med att träffa mami, Pelle och Erica. Sen var vi på danskt julbord hos farmor på lördagen tillsammans med mina två farbröder, den enes fru, mina kusiner, Erica och hennes pojkvän Mattias. Älskar danskt julbord! Nu fanns i och för sig inte fläsksteken med, med sina knapriga svål men vad gör det när farmors köttbullar fanns på bordet! (: Och varm leverpastej, nam, nam! Det låter säkert skitskumt för dom som inte smakat det innan men det är definitivt värt en chans, speciellt bredd på en macka! GOTT var det i alla fall och sjukt mätt blev jag, så klart... Det var mysigt att träffa en del av familjen igen, allt känns alltid lite juligare tillsammans med familjen. Vad gäller julkänsla så avslutades helgen ganska bra på så vis, för det snöade när vi körde från Eksjö. Den första snön hittills för min del! Var i Halmstad idag när det snöade i Ängelholm så den räknas inte... Enligt mina regler måste man faktiskt se det med egna ögon!


Jag och Lira, hunden som endast lever på mat och kel. Seriöst.

Mämämämä (;

Ganska frekvent trillar Lokaltidningen Ängelholm ner i postlådan och helt ärligt så brukar den gå ganska snabbt till sopporna. Den är inte på något sätt dålig men jag tar mig helt enkelt aldrig tid att läsa den MEN idag gjorde jag faktiskt det och i första spalten på s. 2 av Nicole Blomstrand hittade jag en beskrivning av mig själv! Den handlade självfallet inte om mig utan reportern Nicole beskrev sig själv och de problem som kan uppstå när man i sin humor i använder sig av mycket ironi och satirer. När jag läste det så tänkte jag i alla fall att "Det ÄR ju precis sånn jag är!". Hon la orden i munnen på mig helt enkelt;

MIN IRONI KAN FÖRVILLA
Komik är en svår konst. Att utbrista "det här är riktigt roligt" innan man ska berätta en historia är lite som att skada sig själv med flit. Det är ju inte säkert att skämtet går hem. Och då står man där med skägget i brevlådan och känner sig om den tråkigaste människan i världen.

När jag försöker vara rolig (händer tyvärr ganska ofta) använder jag mig av ironi och satir. Men det går minsann inte alltid hem. Jag tycker att det är väldigt uppenbart att jag är ironisk men så verkar inte vara fallet. Många gånger får jag ett höjt ögonbryn istället för ett skratt. Då blossar det ordentligt om kinderna kan jag lova. Det går ju inte att förklara bort ett ironiskt skämt. Att säga "alltså det var bara på skoj haha" uppfattas alltid som en efterkonstruktion.

Det värsta är att jag inte kan låta bli att försöka. Det har blivit som en ovana, jag måste vara ironisk när ett passande tillfälle uppenbarar sig. Oavsett om jag känner den jag pratar med eller inte. Mina närmsta vänner och min familj har vant sig och kan lätt avgöra när jag är ironisk eller menar allvar. Och tydligen verkar de gilla min sorts humor. De har ju trots allt valt att fortsätta vara vän med mig under många år. Min familj har ju inte riktigt något val, med de skrattar i alla fall ofta med.

Problemet verkar ju således inte vara själva ironin. Problemet är att jag skämtar med människor som inte känner mig och som därmed ofta har svårt att avgöra om jag menar allvar eller inte. Men att lägga ironin åt sidan ser jag inte heller som en möjlighet. Utan den delen i min personlighet blir jag tråkig. De gånger det har blivit pinsamt istället för roligt är än så länge i minoritet och det känns där med okej.

Så skulle ni träffa mig någon gång framöver och tycker att jag säger något konstigt. Ja, ta det då med en nypa salt, jag är med all sannolikhet ironisk.

/Nicole Blomstrand


För min del, måste jag ju få tillägga då, handlar det inte om grodor i munnen som okontrollerbart plötsligt hoppar ut i de värst tänkbara stunder. Utan självfallet kan man, jag, kontrollera min ironi. Det passar sig minsann inte alltid men det ligger mig ändå varmt om hjärtat.

Hej hopp! Försöker ta nya tag idag efter en riktigt seg gårdag. Mörkret gör att jag automatiskt blir ybertrött på dagarna. Kan enkelt sova 2h mitt på dagen och ändå lyckas somna på kvällen. Nu kommer dom som känner mig förmodligen säga "men du är ju alltid trött, det har du alltid varit!", och ja, jag är naturligt väldigt trött av mig men tänk då hur det blir när mörkerhalvåret kommer? Trötthet dubbelt upp! Jag måste börja tvinga mig själv till att motstå frestelsen av att sova mitt på dagen ;P Igår blev det bara 40 min på soffan hemma hos Johans föräldrar men det vara snarare pga illamående än trötthet. Hur som helst, när det senare var dags för träning hade jag ruggigt svårt att komma igång! Kände mig som en sengångare utan redskapet som drar dom framåt, dvs. de gigantiska naglarna. Jag plockade upp Nathalie och körde likt en zombie till träningen, ni vet när man har kört nästan hela sträckan och plötsligt inser man att man inte kommer ihåg hur man kommit så långt? Kroppen går som om den vore inställd på autopilot. Väl nere på träningen kunde inte ens det faktum att Therese Wallter var och tränade oss/med oss göra att jag fick den där extra kicken energi som jag brukar få när hon är med. Jag försökte verkligen komma igång då min filosofi är att det först och främst är upp till varje individ att på träningen försöka rycka upp sig när man känner sig trött, sur, nere, hängig etc. (av den anledningen att jag, i den mån det går, vill undvika att sprida negativ engeri). Men, men denna gången fick jag känna mig besegrad. Mr Skalman i huvudet vann! När jag kom ut i omklädningsrummet ville jag bara lipa en liten, liten, liten skvätt av ingen anledning alls. Inte ens av den anledningen att jag nyligen gjort en medioker träning. Förmodligen typsikt tjejigt att börja gråta för att man inte har någonting att gråta över men ibland har man sånna dagar. Nu började jag visserligen inte gråta men hade någon sagt The magic word  "Hur är det?" som får alla tårkanaler i världen att öppna sig vid känsliga tillfällen så hade jag varit körd! Jaha ja, det blev ett jätte muntert inlägg detta! (: Men jag ville nog mest belysa det faktum att är OK att ha dagar som är skit in i mellanåt. Det är OK att börja gråta för ingenting (eller som i mitt fall, förmodligen av utmattning och trötthet). Att snora och hulka som en dinosaurie är ganska ibland skönt faktiskt. Turligt nog har vi förmånen att det alltid kommer en morgondag! (Åh, vad fint sagt av mig, mhm??)


Nu ska jag käka min andra frulle efter 1,5h på gymmet! Fil med fullkornsflingor, torkade bär, hasselnötter, honung (bra subsitut till socker!), russin och kanel. Nam nam! Förmodligen var jag lite trött idag också på gymmet, för när jag skulle gå och hämta vikter gäspade jag varav en gubbe säger "NÄMEN!! Vi ska väl inte vara trötta NU!", fail.

Idag vill jag ägna en värmande tanke åt en utav mina nära vänner från Eksjö som igår, tillsammans med många andra runt omkring henne, råkade ut för något som jag tror varje människa önskar slippa, att förlora en vän. Jag tänkte inte skriva mer nu, mer än att jag hoppas att du känner och vet om att det du har massor utav stöd <3

Yeeeah, DET var ett långt blogguppehåll. Men det är ok när man inte är en "riktig" bloggerska. Jag har inte tänkt att göra någon resumé på det som hänt sen jag bloggade sist utan det får komma i kommande inlägg. Inte för att det har hänt extremt mycket sen sist, kanske anledningen till bloggtorkan, men ett och annat roligt har faktiskt hänt. Hur som helst, idag vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Det är dags att fixa det sista med mina händelsefulla tänder (!), vilket jag självfallet längtar till och är väldigt glad över att äntligen få gjort men det kommer att svida i byxfickan (sparkontot). Att fixa båda tänderna kostar nämligen 3200 kr!! Varför ska man bli vuxen, jag vill inte... Jo det vill jag, nu ljög jag. Jag vill bara inte att allt ska kosta så förbannat mycket bara för att man landat på 20+ sidan. Ångest. Kan man ha 23års åldersnoja? Det tror jag, för det hade jag redan när jag fyllde 20, vilket betyder att jag kommer få panik när jag fyller 25. Usch. Btw så lyckades jag riva upp muskelbristningen på baksida låret förra veckan. Enligt Joel ett tecken på att man börjar bli gammal, kroppen håller inte ihop längre. Tur i oturen så var det inte lika illa för sist men det blev ingen match för mig i helgen, men som den nörd jag är så följde jag med ändå. Det fanns ju faktiskt en ledig plats på tåget... Och det handlar inte bara om att avverka 60 min handboll i en stad far away (Eskilstuna denna gången) utan det handlar även om umgänge, det man gör tillsammans med laget på vägen. Jag är glad att jag följde med (mest för att jag slapp filma, då jag är en trollkarl så fixade jag en kopia på matchen via, you know, kontakter), man gör nytta som bänkslitare också! Speciellt om rösten går i högvarv 95% av matchen. Det sliter. Fick inte fram ett ljud när jag kom hem men det var det värt, vi vann ju!


Bilder med gänget från Skattegården för ett par helger sedan


Pelle hämtade oss på landet i sin HUMMER. Med helljuset på, på väg ner till stugan såg det ut som en scen ur "Jägarna"



Tog tag i mitt händiga jag och krattade grusgången ren från löv och grästussar.

För mindre än en vecka sen beställde jag hem (äntligen!) ett par vita Converse. Letade hela sommaren men då verkade det som om varenda butik i världen hade slut på just de vita. Fick i alla fall tips från my dear friend Heléne att de fanns till ett billigt pris på Spartoo.se. Gick man dessutom in på Rabatterat.nu så fick man 10% på det redan (enligt mig) billiga priset på skorna. Det bästa med Spartoo är att de har fri frakt och leverar skorna till din dörr. Det kallar jag bra service! Fick hem dom idag och allt som allt kostade det 495 :-, najs! Kanske är det jag som är seg med nätshoppandet som inte visste att de här sidorna fanns, men tyckte i alla fall att jag gjorde ett kap (:

Jaha mina vänner, då var det 1 Nov. idag. Vet inte vad jag ska tycka. Egentligen är det nog inte det faktum att det snart är jul som bekymrar mig, utan snarare att tiden flyger iväg! Nu börjar två nya 10 veckors kurser på högskolan, sen är det bannemig dags för C-uppsatsen, jösses. Egentligen är det inte så lång tid kvar innan det är dags att börja scanna av arbetsmarknaden för potentiella jobb. Vart ska jag börja? Vad vill jag göra? Vilka städer ska jag söka i? Tänk om jag inte får något jobb? Det är ännu ett tag kvar men de här tankarna har redan börjat ta plats i mitt huvud. Men det löser sig, det gör det som oftast, det måste det göra! Någon stackars arbetsgivare måste väl vilja ha mig hängande på kontoret? (;

Nog om det! Igår var det måndag vilket innebar träning med MMJ (muscle murder Jörgen) innan inneträningen. Jörgen är vår fystränare och håller först och främst i löpningen. Som ni hör på det kallenamn jag gett honom är det som oftast en gaaaaaaaaanska jobbig timme vi har med honom och inte allt för sällan känns benen som spagetti den första kvarten av inneträningen. Men samtidigt är det så jäkla gött för löpning är grymt kul! Big heart på det. Hursomhelst så är kroppen aningen mör idag men jag tänkte ta mig ner till gymmet och köra ett corepass med mig själv. Bålstabilitet med andra ord. Det kan man aldrig få för mycket av och i handboll liksom i många andra sporter är bålstabiliteten A & O. Centret av kroppen som håller upp allt annat dizzle-dazzle (: Efter det blir det plugg hela dagen lång innan det är dags för en ny handbollsträningen ikväll. 

Förresten så var det astråkigt att inte Rihanna kunde hålla sin konsert igår. Det var några stycken i laget som var där för att se henne (jag ville!) och det måste kännas bajs när man är så mentalt laddad för en konsert men så blåser det av det hela innan insläpp ;P Håller tummarna på att ni får pengarna tillbaka!

 

Från matchen i lördags. Kile som är en sann Iphonenörd kunde inte hantera min HTC. Jag började asgarva, sen gick det bara utför. Suddi sudd.

Att köra bil på motorvägen fram och tillbaka från Halmstad, fram och tillbaka från Helsingborg är i sig inte speciellt intressant. Däremot finns det en och annan förare på vägen som är mer "intressanta", för att inte säga avskyvärt irriterande. I Norge finns en ganska bra synonym till cool och det är "fet", alltså samma ord som tjock men betyder i fallet då cool. Tycker det är ett ord som i mina öron bättre beskriver dessa irriterande bilförare. Och varför är de då så irriterande? Jo, det finns många anledningar till det. Dels för att de kommer i sina bokstavligen FETA bilar och tror att de är så jävla "feta", kör som idioter och tydligen äger vägen. Otippat att det oftast är Volvo, BMW och Mercedes? Nää... Men, nu kommer vi till det som gör mig mest irriterad: att de ligger så föööööööörbannat nära när man ligger i vänsterfilen!! Tack för att du håller två decimeters avstånd och ger mig en hel bil i ryggen om jag måste tvärnita! Min bil är din bil liksom, varsågod. Inte allt för sällan dyker onda tankar upp i mitt huvud vid dessa tillfällen, då jag tänker att det hade varit jäkligt gött att tvärbromsa och skylla på kaninen (ett rådjur eller en älg hade varit en alltför uppenbar lögn). Min skada är din skada, varsågod. Självfallet vill jag inte ha en bil i nacken men tanken är så skön att den nästan överväger det faktum att jag hade fått en kvaddad bil och en eventuell wiplash. Härligt av mig, eller hur........ 

Ok, jag ska berätta ett exempel från imorse där denna intima situation bilarna emellan uppstod och vad föraren i bilen bakom mig gör när jag visade mitt missnöje. HAN (ledsen att säga men faktum är att det oftast en han, provocerande eller ej) kör upp och ligger dessa få decimeter bakom mig, som jag över allt hatar. När jag väl lyckats ta mig förbi den långsammare lastbilen, som var anledningen till att jag låg i vänsterfilen, (det lät som en ursäkt för att jag låg i vänterfilen, men det var det inte) kör fetisföraren förbi mig (i en BMW, såklart), jag lyfter handen i en gest som skulle betyda "nödvändigt att ligga så nära, pucko!" typ... DÅ, då ler han den jäveln, ett grisigt översittarleende som i "ååh, var det en liten flicka som satt bakom ratten, hej hej...", sen vinkar han leende tillbaka till mig?? Vad vill du?? Tycker du att det var kul?? Det tyckte då fan inte jag. Sen kommer det "bästa"... När man sen väl svänger av på avfarten så hamnar man bakom miffot. LÖÖÖÖNT?! Lönt att fetköra, riskera ditt och någon annans liv för att inte ens tjäna 30 sekunder på det. Dunk i ryggen, det gjorde du bra din "feta" förare. Jag förstår precis vad skåningarna menar när de i den senaste undersökningen av Trafikverket (stämmer det?) anser att det mest irriterande i trafiken är de som inte håller avståndet. Jag är förmodligen inte Guds favorit i trafiken men avståndet det kan jag hålla.  


Jag håller koll på er fetisförare

En favorit som legat på hyllan i mitt minne länge. Älskar när man påminns om låtar som man för ett tag glömt bort att de fanns.

Slö dag idag, mest har det blivit att springa trappa upp och trappa ner för att tömma och fylla på tvättmaskinen, samt att det slängts en och annan irritiation på en utav tanterna i trappen som är husets tvättstugenazi! "Glöm inte att städa efter er!", "Tömning av maskinen sker senast 21.00!", "Tomma tvättpulverkartonger slängs i egen sopsäck!" osv. osv. Aldrig är hon nöjd. Typiskt att vissa människor föds perfekta, tråkigt för oss andra menar jag... Ja, ja nog om henne! Johan hänger i Lindab Arena ikväll för att stötta Rögle, själv kom jag hem från kvällens träning för en stund sen. För det mesta är jag inte så hungrig efter träningarna men idag, oh my, skulle  kunnat käkat en häst om jag hade stött på någon på vägen hem!! Så nu har jag stått där jag vanligtvis inte står så ofta, nämligen vid spisen och där hände det grejer vill jag lova! Pasta kokades, eeeh... ja, det var det. Körde min standard pasta, makrill i tomatsås, avocado och massa, massa peppar såklart! Goo uppladdning inför morgondagens match. Bra kolhydrater genom pastan, protein och bra fetter i makrillen samt bra och varierade fetter i avocadon. Perfekt! Som vår käre Milli hade sagt det hmhmhm (;. Match imorgon igen alltså. Äntligen är det dags för hemmamatch igen efter två helger i rad med långa resor till bortamatcherna. Så nu står vi alltså med båda fötterna på känd mark och känd publik på IH. Gustavsberg är de som gästar denna gången. Har ingen aning om vad de är för lag mer än det vi har gått igeom på dagens matchanalys. Kan inte minna mig om att jag mött dom någon gång tidigare ;P KUL och galet ska det i alla fall bli! I'm läängting a lot. Mycket stryk ska delas ut (;
16.00 startar matchen be there eller var fyrkantig!

Då var vi här igen, måndag morgon. Själv startade jag dagen med att vara på gymmet 09.00 för att köra lite Core. Mornarna är bäst för då är det inte så djävulskt mycket folk! Mest pensionärer och de är inte så stökiga (: Senare idag är det dags för terminens första tenta för min del. Vet inte om jag är så förberedd som jag kanske borde vara men jag känner att jag har hyfsad koll på det. Om inte annat så lär det märkas när tentan kommer i retur! Har klarat mig utan omtenta hittills och det planerar jag att göra denna gången också (: Det största problemet är att tentan går under eftermiddagen denna gången. Som oftast går de mellan 09.15 - 14.00 men idag startar den först 15.30. Jobbigt med tanke på att träningen börjar när tentan slutar 19.30. Men min genomsnittstid på salstentorna brukar vara 2h och jag känner att denna tentan förmodligen kommer att ligga däromkring, så förhoppningsvis hinner jag till Hbg! Sicka problemos...

Btw så var jag och Johan (Katja igen?) på Ica Maxi igår, där hade de utförsäljning på filmer, ni vet den klassiska välj två för 99:-. Ofta är det mycket skit som säljs vid sånna tillfällen men denna gången fanns det faktiskt rrrrrriiiktigt mycket bra att välja mellan! Hittade två favoriter Lockstock and two smoking barrels samt Snatch. Dom ville jag självklart ha, men Johan tycker inte att Snatch är så bra så den fick jag vara utan... Istället fick det bli The Big Lebowski, vilket också är en väldigt bra film. Jaja så jag var väl nöjd då...

Match i helgen och trenden borta mot Stockholmslagen verkar sitta i. Blir sur bara av tanken på matchen då vi startar starkt och har ledningen enda till slutet då vi faller på målsnöret. Slutresultatet blev 29-28 till Nacka. Vi släpper till på slutet, Nacka får vittring och som vilket lag som helst på denna nivån så tar de den chansen och fajtas till the bitter end. Jag ska inte heller förringa att min egen insats var ganska blek under gårdagens match. Den kändes som varken eller, lite av en gråmus kan man faktiskt kalla mig. Hörs gör jag alltid men syntes gjorde jag desto mindre. Men en analys av min insats, vad jag gjorde, vad jag inte gjorde och vad jag kunde gjort bättre har jag redan gjort. Etfer vissa matcher blir den listan lång, efter andra blir den kortare, sån är idrotten och prestationen. I morgon börjar en ny vecka med nya träningstillfällen. Spark i röven och hoppa upp på hästen igen, finns inget annat hur jävla surt det än känns! I helgen möter vi ytterligare ett Stockholmslag i form av Gustavsberg och "fy sjutton tjejer" (som Katja skulle sagt det!) då ska det smälla! 3:e gången gilt eller hur?

Är hos Johans föräldrar så idag blir det inga "bilden matchar texten"- bilder, utan det blir lite höstinspiration à la Johan från Kopparhatten, igår.  

Eller nähä, det blir visst inga bilder alls för datorn är på krigsstigen!!