Fasiken... Den nya kursen som började idag innebär flera eftermiddagar vilket betyder MYCKET planering från min sida för att hinna med skola och träning. Dessutom, som gräddet på moset är ALLA föreläsningarna obligatoriska, självklart. Jag vet att det går att fixa ihop med god planering men så här i förväg blir jag alltid lite stressad när jag ser schemat. Jag vet också att, att stressa gör det värre så därför ska jag ta en vecka i taget. Jag tappar alltid minnet lite smått när jag stressar mycket, det är oftast därför det blir värre (: Blööö, ja, skitsamma!

Kom på en sak som jag ofta tänker på när jag åker tåg eller buss och som jag stör mig ofantligt mycket på med det svenska folket, och det är den här förbannade "väskan brevid mig" grejen? Varenda jävel ska ha sin väska brevid sig så att ingen annan kan sätta sig där! Till och med när de ser att tåget/bussen börjar bli gaaaaanska fullt och det börjar bli knackigt med platser så kan de inte flytta på sin förbannade väska?! Aaaaaah, jag blir tokig! Vad är det vi är så fantastiskt rädda för? Jaa, självklart kan människor man inte känner bidra till att det ibland känns lite obekvämt, men i SÅ FALL, tror ni inte att den känslan är ömsesidig? Men människan vill ju ändå ha en plats att sitta på. Stolarna är till för människor, määäänniskor! Ha din väska där om det inte är platsbrist, annars har du den inte där, så enkelt är det. Och NEJ du kommer inte att dö om du tillfälligtvis måste dela din "väsk-stol" med någon du inte känner. Möjligtvis att du måste dra in armbågen om du hamnar brevid en större person, eller att du måste sätta i hörlurarna för att personen brevid dig kan inte sluta prata i telefon, eller så måste du möjligtvis öppna munnen och säga några trevliga ord till denna okända människa om denne börjar prata med dig, men risk för ohälsa eller död det är det inte.

Nu byter jag om och drar på träning!
Tjingeling


Imorse innan skolan