Svida ska det göra!
Dagens träningspass idag var egenträning på gymmet. Lyckades inte korta ner tiden idag heller, utan det blir alltid ca 1,5h timme! Jag får väl köra på att det beror på att jag kör kvalité före kvantitet, och då tar det sin tid (; Nää, jag vet faktiskt inte vad det beror på, men vet ni, jag bryr mig inte så mycket heller, så länge jag känner att jag får ut det jag ska utav passet. Varje gympass vi har är en helkropps genomkörare, alltså alla delar ska med. Jag vet inte om jag gillar det riktigt, utan jag skulle hellre vilja köra ett par muskelgrupper per gång. Typ ben och rygg ena dagen, axlar och armar andra dagen osv. Sen måste det ju synkas med handbollsträningarna så att man inte blir övertränad eller sliten. Men i längden så tror jag att det skulle löna sig, att just läggam er fokus på ett par muskelgrupper åt gången. Men, men, vem har väl tid med det? Får kanske börja strukturera upp mitt liv lite mer så att jag kan börja köra så! Men då måste jag också gå upp riktigt tidigt vissa dagar.. hmmmmm... Jaa, oavsett. Nu tänker jag mest lite högt känner jag! (;
Imorgon kommer Johan hem! Me happy! Han har varit borta i 10 dagar nu, och de sista dagarna så har jag nästan fått börja fundera på hur det känns att ha pojkvän igen. Han är ju aldrig hääär! ;P I längden tror jag i och för sig att det är ganska friskt för vårt förhållande att vara ifrån varandra i veckorna. Om inte annat så är det DÖBRA för mig och mitt pluggande! Sen när jag själv har fått jobb så kan han hitta ett nytt jobb närmare här. Kanske lämna Försvarsmakten helt faktiskt... Den organisationen känns mest som en ganska rörig soppa nu förtiden, och även om jag var jäkligt sugen så kanske jag ska vara glad för att jag tackade nej när jag kom in på officershögskolan på Karlberg. Jag tänker aldrig förneka att det säkerligen är en sjukt rolig utbildning och att jag säkert hade varit nöjd, men sen då? Mmm.. det är kul att spekulera lite i hur ens liv hade kunnat vara, men å andra sidan så är jag ganska nöjd som det är nu också (;
Imorgon kommer Johan hem! Me happy! Han har varit borta i 10 dagar nu, och de sista dagarna så har jag nästan fått börja fundera på hur det känns att ha pojkvän igen. Han är ju aldrig hääär! ;P I längden tror jag i och för sig att det är ganska friskt för vårt förhållande att vara ifrån varandra i veckorna. Om inte annat så är det DÖBRA för mig och mitt pluggande! Sen när jag själv har fått jobb så kan han hitta ett nytt jobb närmare här. Kanske lämna Försvarsmakten helt faktiskt... Den organisationen känns mest som en ganska rörig soppa nu förtiden, och även om jag var jäkligt sugen så kanske jag ska vara glad för att jag tackade nej när jag kom in på officershögskolan på Karlberg. Jag tänker aldrig förneka att det säkerligen är en sjukt rolig utbildning och att jag säkert hade varit nöjd, men sen då? Mmm.. det är kul att spekulera lite i hur ens liv hade kunnat vara, men å andra sidan så är jag ganska nöjd som det är nu också (;
Kommentarer
Trackback