Nu är det snart en och en halv vecka sedan vi spelade denna matchen. Har haft lite problem att smälta andra halvlek i matchen och var ganska (eller väldigt) arg och frustrerad efter matchen. Av den anledningen hade jag inte heller lust att blogga om matchen efter att vi kom hem. Fånigt kanske, men när man vill och kämpar för något väldigt mycket så blir nederlag en självklar besvikelse, för mig. Som ni kanske förstår förlorade vi och det var inte förlusten i sig som tyngde mig utan sättet vi gjorde det på, framförallt vår likgiltiga inställning. Men, vi visste att de var ett bra spelmässigt och fysiskt tungt lag! Det har dom visat hittills då de gått obesegrade genom serien än så länge. Det märktes även i deras spel, snabbare, mer rutinerat och mycket självförtroende. Måste erkänna att jag fortfarande blir lite förbannad när jag tänker på matchen men det är bra, det kan bli användbart i returmötet!

En parantes i det hela var att det var kul att möta Elin igen! en lagkamrat från den gamla tiden i Eksjö och Sävsjö/Eksjö som spelar i Kärra nu. Yepp, så för hennes skull är jag faktiskt lite glad att det går så bra för henne och Kärra.